samedi 26 octobre 2013

Call for papers på svenska

Befolkningars och makthavares representation
i de nordiska och germanska områdena
Kielsfredstraktaten, som undertecknades den 14 januari 1814, var en viktig vändpunkt i den europeiska och skandinaviska historian, eftersom det betydde slutet på det sista kriget mellan Danmark och Sverige. För detta tvåhundraårsjubileum har detta kollokvium för avsikt att studera nationell propaganda och representation av makt, som infördes genom byggandet och nyttjandet av ”representation” och bilder av ”folket”. Kollokviets period är från 1200-talet till 1814, från stabiliseringen av de skandinaviska rikena, bildningen av böjelsekänsla till fäderneslandet, kungen eller makten och som slutar med nationalismens framträdande.


Detta kollokvium fokuserar på studierna av representation som ett koncept inom historian om politisk kultur. Representation ligger mellan praktik och teori, som stiger upp i en konkurrenskontext mellan maktens olika former. De är studien av en aktiv reception, som förändrar meningar och effekter och skapar nya. Statens kommunikation är en central del av dess produktion. Den politiska kommunikationen är en viktig källa av makt, som auktoriteter utnyttjar för propagandasyften, för att legitimera konflikter och mobilisera viktiga medel. I perspektivet av nationalismens historia (patriotism, regionalism, nationella känslan, kejserliga känslan...) intresserar vi oss för representationen av befolkningen och den politiska makten, för att undersöka konceptet tillhörighet utifrån Skandinavien, samt i en baltisk-europeisk kontext. Koncepten nation utvecklas under denna period. Makthavare och kungen skapar befolkningens representation, från vilket de hämtar sin legitimitet. Genom detta perspektiv kan vi studera händelser i den skandinaviska historien, till exempel kring Gustav Vasa i 1520-1523 eller Johann Friederich Struensee i 1772.

Många aspekter skapar identitetstillhörigheten i olika nationernas historia: den kungliga makten angående handelsmakten från Hansen, rollen av gränsadel, närvaron av tysktalande befolkningar i Södra Jylland och i svenska Pommern, den främmande adeln och eliten i Island, samt existensen av nationella gemenskaper i Pommern och Livland eller Köpenhamns kulturella strålning i Kiels Universitet. Denna historia har avsikt av studera framträdanden av nationalism och begreppet av nation, först i ett skandinaviskt perspektiv, sedan med gränsporositeten. Detta kollokvium berör kontakterna och identitetskonflikterna i områden av Frankrike, Nederländerna och Tysk-romerska riket, samt dess roll i överföringen av de kulturella modellerna. Gentemot dessa olika former är det möjligt att ha ett kritiskt perspektiv om den nationella skandinaviska historieskrivningen, utan att fokusera på den nationella figuren av kungen, för att visa på komplexiteten i de geografiska, kulturella och populära aspekterna i deras maktstrukturer.


Huvudlinjer för kollokviet:
- Skapandet av den ”nationella bonden” av kungen och makthavare, rollen av de andra politiska och sociala aktörerna, byggandet av den nationella identiteten (befolkningen emot de ”främmande” eliterna) och förbindelserna mellan folket och makten (konflikterna, förhandlingarna, petitionerna, tjänsterna...)
- Befolkningens ställning gentemot makten i den nationella historieskrivningen och i den kungliga föreställningen, den nationella historieskrivningen som en garant för regeringstiders kontinuitet, omredigeringen av nationell historia och de grundare myterna.
- Den nationella uppsättningen av kungen och makten genom konster, målningsframställningar, ikonografi, föreställningar, skådespel, etc…
- Nationell propaganda och patriotism vid konfliktsituationer.
- Perceptionen av Skandinavien och dessa kungar i Nordeuropa (Frankrike, Tyskland, Nederländerna,
baltiska områden) genom diplomatiska förhållander, gränsinsatser och gränskonflikter.
- De olika systemen av suveränitet (Stat, personlig förening, absolutism, dömer, kolonier, hegemoni,
dominans) gentemot befolkningen, lokalt styre och uppror.
- De skandinaviska kolonierna och dessa invånares relation gentemot den nationella makten och dess
nyttjande i rivaliteten mellan Skandinavien och Europa.
Detta kollokvium är tvärvetenskapligt. Exempelstudierna är välkomna. Alla typer av källor är välkomna: privilegiebrev, fredstraktaterna, historieskrivningar, porträtter, litteratur, ikonografi, visuell konst, muntlig tradition, etc. Skicka in era förslag senast den 15 januari 2014, med maximum 500 ord och en kort meritförtekning till denna mailadress peuplesetpouvoirs@gmail.com. Arbetsspråk är franska, svenska, tyska och engelska. Vi informerar er om vårt beslut i mitten av februari.